En av Sveriges bästa spelare genom tiderna

Tomas Brolin är efter sina fem glansfulla proffsår i Parma, sina 47 A-landskamper och 26 landslagsmål, och i synnerhet efter sina strålande insatser under VM-slutspelet i USA 1994 en av de allra största i svensk fotbollshistoria.
Karriären som A-lagsspelare inleddes en kulen höstdag 1984 på en grusplan i Iggesund. En skarp kontrast till Wembley och Råsunda, som han senare skulle komma att spela på, men redan på den tiden - inte femton fyllda - hade Tomas drömt länge om en tillvaro som proffs- och landslagsspelare.

"Farsan kastade en boll till mig redan när jag tio månader och nyss hade lärt mig gå. Bollen en av mina allra första älsklingsleksaker, säger Tomas".

Det bodde en kolossal bolltalang i Tomas.
Som sexåring spelade han sin första pojklagsmatch på Forssåtunet och den som såg honom kunde ana att det skulle bli något stort av Rune och Elsys äldste pojk.

"Ändå jag inte s å utmärkande i allra första början. Det först när jag blev junior som jag utvecklades ovanligt snabbt", säger han.

Ofta spelade Tomas i lag bestående av grabbar som ett par år äldre än han själv. Och i en match, över 2x30 minuter, gjorde han 15 mål och hamnade sedan på bild i favorittidningen Buster.

Tomas debuterade i Näsvikens A-lag mot Kilafors den där gången 1984. Året därpå han ordinarie. På hösten 1986 började han på Fotbollsgymnasiet i Sundsvall.

"En mer envis och målmedveten spelare får man leta efter", säger hans lärare och tränare från Sundsvallsåren, Anders Grönhagen.

Lärarna på högstadiet hade annars avrått honom från att flytta till Sundsvall, men Tomas gick inte att övertala. Lyckligtvis. I stället blev det allsvensk fotboll med GIF Sundsvall. Anders Grönhagen fascinerades av Tomas kvaliteter och höga ambition och Giffarnas fans fick en ny favorit. En spelare som inte tycktes ha ett dugg respekt för någon motståndare. När 80-talet övergick i 90-tal Tomas mogen för en större klubb; anrika IFK Norrköping, nybliven svensk mästare.

"Det fem-sex klubbar som intresserade av mig, men Norrköping hade ju vunnit SM-guld och spelade dessutom en väldigt fin fotboll. Det avgjorde, säger Tomas".

På några få månader blev Tomas Brolin en av de hetaste spelarna i landet. När Norrköping förudmjukade IFK Göteborg i seriepremiären på Idrottsparken med 6-0, stod Tomas för tre av målen. Totalt gjorde han sju mål på nio matcher under vårsäsongen.

Dåvarande förbundskaptenen Olle Nordin sökte febrilt efter formstarka forwards inför uttagningen av VM-truppen och chansade med Tomas mot Wales. Det blev succédebut - två mål ö och därefter kom det verkliga internationella genombrottet i VM-slutspelet 1990; mål mot Brasilien och ett spel som imponerade stort.
Plötsligt fanns det proffsklubbar att förhandla med.
Tillsammans med pappa Rune, sin ständige rådgivare, analyserade Tomas de erbjudanden som lades fram. Många ansåg att far och son valde fel när Tomas skrev på för Serie A-nykomlingen Parma, men det kunde knappast ha blivit bättre. Under sex säsonger vann han italienska cupen, UEFA-cupen, Cupvinnarcupen och bidrog i allra högsta grad till att etablera Parma som ett topplag i Serie A, världens kanske tuffaste liga. Samtidigt som han stärkte sin ställning som nyckelspelare i landslaget.

EM-slutspelet 1992 i Sverige och de makalösa VM-veckorna i USA 1994 glömmer ingen som upplevde dem, antingen på plats eller vid TV-apparaterna. Det var fotbollsföreställningar med Tomas Brolin i briljanta huvudroller. Han en stjärna det slog gnistor om.

Så kom den ödesdigra smällen mot Ungern i EM-kvalmatchen på Råsunda i november 1994. Ett elakartat spiralbrott på vänster fotled spolierade resten av säsongen och sedan han rehabiliterat sig - fortare än någon vågat hoppas på - nådde Tomas aldrig samma höjder igen.

"Jag kände mig okey i foten, men Parmaledningen tyckte inte det. Till sist tröttnade jag. Jag ville ju spela fotboll, inte sitta på bänken", säger Tomas.

Han lämnade Parma för Leeds på hösten '95 men insåg efter bara ett par månader att det helt fel klubb att hamna i, för en kreativ lirare som trodde att han skulle bli placerad som mittfältsmotor. Managern Howard Wilkinson använde Tomas på precis alla sätt utom det han lovat och efter ett tag hamnade ett desillusionerat svenskproffs i kylskåp. Det blev svarta rubriker och utlåningsperioder till både FC Zźrich och Parma, men när George Graham ersatte Howard Wilkinson tog Leeds tillbaka Tomas. Bara för att placera honom tillsammans med reserverna och aldrig låta honom spela en match. Han fick inte ens vara med på Leeds officiella lagbild inför säsongen 1997/98...

Psykisk tortyr, kanske man kan beskriva det som. En svagare människa hade knäckts, men Tomas har en mental styrka som slår det mesta och till sist blev det efterlängtad skilsmässa från Leeds.

"Att det blev så fel i Leeds, berodde på att jag blev lovad olika saker rent sportsligt som sedan aldrig infriades. Och jag kan inte med folk som inte håller vad de lovar. Sedan gjorde Leeds allt för att jävlas med mig, ända fram till dess att jag blev löst från mitt kontrakt. Redan då funderade jag på att sluta spela fotboll. Jag trött på att bli behandlad illa, jag hade tappat lusten helt enkelt, säger Tomas."

Efter en tid som klubblös blev det dock uppmärksammat inhopp i Crystal Palace, bottenlag i Premier League, och innan säsongen över hade Tomas och klubbkamraten Attilio Lombardo utsetts till ansvariga för truppen.

"Vi ställde upp när klubben hamnade i kris. En kul erfarenhet, även om vi åkte ur ligan efter ett hopplöst utgångsläge", säger Tomas.

Våren 1998 blev Tomas Brolins sista som proffs. Beslutet att lägga av, innan han fyllt 29 år, meddelades på sommaren.

"Det något som växt fram under ganska lång tid. Jag hade inte den rätta motivationen längre", säger Tomas.

De stora tidningarna gjorde flera specialsidor efter beskedet. Hyllningarna östes över spelaren som alltid följt sitt eget huvud.
Tack för allt, Tomas!

En saga slut. Och en annan hade just tagit sin början. I samma veva blev Tomas Brolin affärsman fullt ut. Men r i k t i g t slutspelat det inte. Ty när lillbrorsan Håkans Hudiksvalls ABK hade målvaktskris i division II, ställde Tomas upp direkt. Spela målvakt i en seriematch något han alltid velat göra. Han höll nollan efter att ha hoppat in i andra halvlek mot Assi IF ö och utesluter inte en comeback mellan stolparna om det uppstår bekymmer igen för brorsans gäng.
"Som en kul grej bara", säger Tomas.

Tomas Brolins bana som elitspelare blev relativt kort men ytterst framgångsrik. Hans spelintelligens, vassa teknik, irrationella spelstil och explosiva steg egenskaper av exceptionellt slag som gjorde honom till en absolut världsspelare under de fantastiska åren i början av 90-talet fram till senhösten 1994.
Skicklig han. En av de skickligaste och mest underhållande landet haft.

"Man kan säga att det gick rätt hyfsat för mig", konstaterar Tomas.

Fakta om Tomas Brolin
Född 29 november 1969.

Klubbar År Serie Ma Mål (enbart ligaspel)

Näsvikens IK 1984-86 Div IV 36 10

GIF Sundsvall 1987-89 Allsv 50 13

IFK Norrköping 1990 Alls 9 7

Parma AC 1990-95 Serie A 133 20

Leeds United FC 1995-96 P League 19 4

FC Zürich (utl) 1996 NLA 3 -

Parma AC (utl) 1997 Serie A 11 -

Leeds United FC 1997 P League - -

Crystal Palace 1998 P League 13 -

Hudiksvalls ABK 1998 Div II 1 - (som målvakt!)

A-landskamper: 47 (26 mål).

Meriter: Guldbollen 1990 och 1994. VM-brons 1994 och invald i VM-slutspelets All Star Team. Cupvinnarcupmästare 1993. UEFA-cupmästare 1995. Final i Cupvinnarcupen 1994. Italiensk cupmästare 1992. Med i EM-slutspelet i Sverige 1992 och OS-turneringen i Söul samma år.

Klubbar	År	Serie	Ma	Mål (enbart ligaspel)
Näsvikens IK	1984-86	Div IV	36	10
GIF Sundsvall	1987-89	Allsv	50	13
IFK Norrköping	1990	Alls	9	7
Parma AC	1990-95	Serie A	133	20
Leeds United FC	1995-96	P League	19	4
FC Zürich (utl)	1996	NLA	3	-
Parma AC (utl)	1997	Serie A	11	-
Leeds United FC	1997	P League	-	-
Crystal Palace	1998	P League	13	-
Hudiksvalls ABK	1998	Div II	1	- (som målvakt!)
A-landskamper: 47 (26 mål).